Hos Ingrid på Gotland, såg jag igår att hon skrev om att det var väderkvarnens dag.

Då kom jag att tänka på min gamla pappa. Han åkte ofta runt i hela Sverige på sin moped. Han skrev resedagbok och betygsatte vandrarhemmen som han övernattade på.
Bl.a var han på Öland och ritade av gamla väderbitna väderkvarnar, som han sen gjorde modeller av under vintern.

Min far Nisse Karlstedt, var född 1896, var konstnär och samlare, det enda jag ärvt är väl den dåliga vanan att samla och inte kasta bort nåt i första taget. Men han sparade allt från utbrända tändstickor till tomma toalettpappersrullar.

Hans yrke var egentligen målarmästare, och han var otroligt duktig med sina händer. Han har bl.a. gjort filmdekoren till många av Ingemar Bergmans filmer, då han ofta vistades på Gotland, bl.a. Jungfrukällan.

Han hade även gjort en modelljärnväg, stor så den rymde halva rummet i hans 1:a. Där fanns skalenliga byggnader, bl.a. det hus jag är född och uppvuxen i (han hade ritat och byggt det huset).

Jag har inte vuxit upp med min pappa. Jag var inte ens ett år när han och mamma skildes. Han var en slarver och utfattig, så några pengar fick mamma aldrig för min syster och mig. Det var inte många gånger jag träffade min far när jag var barn.

Men när jag gift mig (vid 18 års ålder) så började vi ändå få en del kontakt, och hans sista sommar med mopeden var 1966, eller -67. Då kom han med moppen och hälsade på oss i Dalarna, sen tog han tåget hem till Enskede och mopeden blev kvar hos oss.
Hans hälsa hade börjat vackla och det blev slut på sverigeresorna.

Jag brukade få välja en tavla när Berra och jag hälsade på honom. Den här har han målat 1959, det är en gammal smedja i Värmland. Pappa var ofta i Värmland när han var yngre, stod på torget i Hagfors och sålde sina tavlor.

Den här, från 1958, är en av mina favoriter.

Den här tavlat har han målat samma år som han och mamma träffades, 1936. Min syster Anita föddes 1937, sen kom två flickor till, men dom dog. Gunilla vid 1½ års ålder och en i födseln. Sen kom jag och sen tog det slut smiley.

Pappa lärde sig väva flamskvävnad när han var över 70 år….

senare höll han t.o.m. egna kurser i flamskvävnad

Don Quijote och Sancho Panza. En del vävnader fick jag medan pappa levde, men det fanns många att dela upp mellan oss syskon vid bouppteckningnen på -80talet. Jag har ju även två halvbröder, då pappa varit gift tidigare.

Och så var det väderkvarnarna, det var ju dom som fick mig att skriva detta om min far. Dom gjordes väldigt naturtrogna med sina olika stadier av förfall.
Dom pryder en hylla i bokhyllan.

Små båtar, var också nåt han pysslade med att göra

Här är en modell av en ångmaskin, alla delar är av trä, från minsta mutter. (Jag ser att den behöver dammas)