När utställningen var slut på lördag e.m. så tog vi oss till ringmuren, där vi promenerade sen vi ätit gott på en China restaurang.

Det var massor av polisens pikettbilar i stan. Dom hade åkt över från fastlandet för att bistå den gotländska polisen vid en demonstration som pågick i en skog, om nåt kalkbrott, som demonstranterna ville förhindra att det skulle börja brukas.

Är man i Visby så måste man naturligtvis gå innaför ringmuren

Vi åt på en Chinarestaurang, där den här lilla vovven höll uppsikt över gästerna.

Det var ett strålande varmt sommarväder, trots att det började bli kväll. Ändå hade f.m. varit så blåsig och sval.
Men de stenbelagda gatorna höll på att ta knäcken på mina redan smärtande höfter. Det var en pina att ta sig tillbaka till bilen.

Stan ligger högt över vattnet, så det var mest hustak att se.

På tillbakavägen till Klintehamn skulle vi låta hundarna få springa av sig, men det var så många spännade dofter av fårskit och kaniner där att vi tog ett annat ställe.

Det var gott om vildkaniner..

Den här såg inte frisk ut, jag kunde gå alldeles nära och ta kort på den. Den verkar ha nåt fel på ögonen.

På måndagen packade vi ihop för hemfärd. Jag dammsög och torkade golven på vårt lånade logi.

Tog kort på det nyrustade köket (Christine, skicka din e-postadress. så skickar jag korten)

Och en avslutande bild på huset. Innan vi åkte till Ingrid och lämnade nyckeln.

Vi hade tänkt ta oss till travbanan i Skrubbs, men tiden räckte inte till innan båten skulle gå 12.55.

Det blåste friskt och luktade inte gott från havet av tången. Jag håller mig nog till våra skogssjöar.

Kan det vara kyrkan i Tofta? På vägen till Visby är det i.a.f.

Den här gamla charmiga kvarnen står också utmed vägen till Visby.

Och lite längre fram står den här.

Där skulle vi stanna och ta en fika

Infarten var vacker, jag har tagit kortet från fel håll bara.

den här dörren var låst..

men i samma byggnad fanns en restaurang…

där vi blev placerade intill den öppna spisen, där en brasa var tänd (men den ville inte ta sig). Vi blev väldigt servade med kaffe och dopp, det var inte billigt, men gott. En bit hallonmoussetårta med vispad grädde intill. “Säg till om du vill ha mer” sa hon som serverade.

Det visade sig att hon var hundägare (naturligtvis kom vi in på hundar) Hon och hennes man hade en boxer från Murbergets kennel. Det är Anettes Kennel, hon är ordförande i Boxerklubben här i Dalarna. Världen är liten och samrören hittas alltid.

På båten kom vi som vi skulle. Som tur var hade jag fått en åksjuketablett av Ingrid. Det blåste 13-16 sekm enligt kaptenen och vågorna var 2 m höga. Första halvan av resan mådde jag ganska pyton, men sen blev det lugnare mot fastlandet. Tur det så jag inte mådde illa när jag skulle köra hem.

Nu är allt som vanligt igen. Men ändå inte, Berra har åkt på en förkylning och ligger nedbäddad med feber sen vi kom hem.

Det innebär att jag får åka ensam till Högbo i morgon och kanske även på lördag och söndag. Nu ska jag börja packa för det.